OM MIG SJÄLV

 

 

 

 Jag tror att det var två år efter att mina föräldrar hade flyttat till Kalifornien som jag föddes i Bakersfield. Vi bodde på den östra sidan i flera år. Det var där jag träffade min första vän när jag var 3 år. Vi spelade alltid tillsammans. Vi håller fortfarande kontakt med varandra.

  När jag hade börjat mitt andra år i grundskolan och efter att mina syskon, som heter Jeffrey och Sarah hade fötts, flyttade vi till västra Bakersfield och där bor familjen fortfarande. I några år tränade jag tae kwon do. Några år senare började jag att spela inlinehockey. Mina vänner och jag spelade alltid. Ibland hade vi små turneringar. Vi vann de flesta matcherna för att mitt lag hade många duktiga spelare som var med i en klubb.

  I slutet av sjuan började jag en ny hobby, att åka motocross. Jag tycker mycket om det. Känslorna man får från farten och höjden när man hoppar är det bästa. Och det var ungefär då jag började att få mycket ont. Jag fick problem med mitt vänstra knä. Dessutom bröt jag min handled på två ställen. Jag bröt också armen två gånger och fick en hjärnskakning.

   När jag började gymnasieskolan var skolan annorlunda, men roligare än grundskolan. Under det andra året på gymnasiet vann mitt ishockeylag det kaliforniska statsmästerskapet. Det här året hade jag gjort de flesta passningarna och var på tredje plats när det gäller poäng i mitt team.

  Sommaren innan jag började det tredje året åkte jag till Okanagan, på ett ishockeyläger i Kanada i en månad. Det var jätteroligt att vara så långt hemifrån utan föräldrar. Jag minns en stor kille från Holland som alltid ville slåss med alla och ingen tyckte om honom. En kväll innan han la sig lade vi glasfiber i hans sovsäck. Det var inte snällt av oss men det var vår revansch. När lägret var slut åkte jag hem.

  Jag sålde min motorcykel för mina föräldrar ville inte betala mina sjukhusräkningar längre och också för att jag behövde pengar till en bil. Jag fick arbeta och i slutet av sommaren köpte jag min första bil. Dessutom köpte jag en fjällcykel istället för motorcykeln. Jag tycker om ”downhill”; det är en snabb, tröttsam och teknisk sport. Mina föräldrar trodde att denna sport skulle bli riskfri men inte efter att jag hade kommit hem med en trasig hjälm.

  Det var under det tredje året som jag hittade tjejer och fester. Mina prioriteringar började förändras.

  Sommaren 2001 åkte jag till Sverige under några månader för att träffa min familj. Dessutom arbetade jag lite på ett ishockeyläger och träffade en man som sa att han skulle kunna hjälpa mig att hitta en skola och ett lag att spela med i om jag ville stanna i Sverige. Jag åkte hem och tre veckor senare var jag i Sverige igen. Jag kunde inte stanna längre än en termin. Jag spelade ishockey med Limhamn Limeburners. Sen åkte jag hem till Kalifornien och klarade av skolan samtidigt som jag arbetade. Det känns bra att ha blivit färdig men jag är ledsen för de som jag aldrig ska träffa igen.

  Jag var nästan säker på att jag skulle gå på Kalifornien State University i Long Beach men istället bestämde jag mig får att åka tillbaka till Sverige. Nu går jag på Malmö latinskola och läser svenska.

 

Marcus