Min barndom

Jag föddes i Sverige den 14 december 1983. Jag bodde med min mamma, pappa och syster i en lägenhet på Gullviksborg. Jag och min syster gick på ett litet dagis på Nydala. Jag minns att jag hade några kompisar och de heter Tom, Peter, Carina och Emilio. Men nu har jag ingen kontakt med dem.

             När jag var 6 år, flyttade jag till Oman med min mamma och syster. Min pappa var mycket ledsen. I Oman bodde vi i ett stort hus med tre våningar. Vi var 8 peroner i huset: jag, min mamma, min syster, min moster och mina två morbröder. Vi hade också ett hembiträde som heter Elvira och en kokerska som heter Omar. Båda två har arbetat för oss i mer än 10 år.

             När jag och min syster kom till Oman kunde vi bara prata engelska och svenska. Men när vi gick i skolan i Oman och lärde oss  arabiska, glömde vi svenskan. Vår skola heter Najah skola och där hade jag många kompisar, men jag hade en bästa vän som heter Mohammed.

             Efter grundskolan gick jag på gymnasiet. Jag gillade inte gymnasiet för vi hade många ämnen och det var mycket svårt, men jag överlevde. Där träffade jag en kille som heter Issam. Han blev min bästa vän. Vi gick alltid ut tillsammans och besökte varandra. Han är den snällaste person som jag  någonsin har träffat.

När jag hade fått mitt diplom, flyttade jag tillbaka till Sverige. Under min sista dag i Oman, hade vi en stor fest i mitt hem. Alla i  min familj var där och många av mina vänner också. Jag fick många presenter av dem. Jag hade en mycket kul dag. Mitt hembiträde grät mycket, mer än min familj.

Nu är jag här i Svergie igen. Jag bor med min pappa. Jag går på Malmö latinskola och jag har nya kompisar. De är alla mycket snälla.

Hamoud Badru