Idén bakom

Bakgrund

Rosengårdsskolan 6-9 har som upptagningsområde kvarteret Herrgården i stadsdelen Rosengård i Malmö. Kvarteret beskrivs ofta som Sveriges etniskt mest segregerade, fattigaste och socialt mest belastade bostadsområde. Av dess ca 5000 invånare finns knappast någon infödd svensk, åtminstone ingen med svenska som modersmål. Svenska talas knappast alls i kvarteret, bortsett från olika s.k. interimsspråksvarianter. De största språken i området är arabiska, albanska, serbokroatiska, pashto, somaliska, romanes och kurdiska. Utbildningsnivån är låg.

Andelen flyktingar är hög och därmed antalet skolbarn utan skolbakgrund från hemlandet. Av våra elever i förberedelseklass 6-9 har många aldrig tidigare gått i skola. Bland övriga elever har flera mycket bristfällig tidigare skolgång. Många påbörjar sin alfabetiseringsprocess som tonåringar, på ett främmande språk, inom en ny och främmande kulturs alla (självklara) referensramar. Även elever födda i Sverige uppvisar stora kunskapsluckor i svenska och s.k. baskunskaper.

Med dessa förutsättningar är det snarare ett under än ett misslyckande att så många som ca 40% faktiskt når målen för grundskolans tre viktigaste ämnen; svenska (som andraspråk), matematik och engelska. Ur ett nationellt perspektiv är dock måluppfyllelsen katastrofalt låg.

Bristfälliga svenskkunskaper

Möjligheterna till språklig interaktion på andraspråket är helt avgörande för inlärningen. Våra elevers allra största skolproblem är den isolering från det svenska samhället som råder på Herrgården. Skolframgång kräver språkutveckling som i sin tur kräver en levande språkmiljö och någon svensk sådan kommer våra elever i bästa fall i kontakt med endast under några korta lektionstimmar mitt på dagen under terminstid.

Språkpraktikprogram

Rosengårdsskolans elever behöver möten med svenskspråkiga miljöer. Genom Rotaryklubbar i Malmö har vi knutit kontakter med nyckelpersoner i Malmös förvärvsliv. Ett antal utvalda elever har fått var sin "fadderarbetsplats" i Malmö. Fyra veckopass under läsåret tillbringar ungdomarna med sina handledare. De får på så sätt en nära och god relation till personalen och känner sig hemma på arbetsplatsen. Avsikten med den svenska språkpraktiken är att eleverna ska få möta det autentiska språket använt i naturliga situationer, idiomatiskt, professionellt och socialt.